Jag tillhör den lilla minoritet som faktiskt blev lite besviken när det blev klart att David Haye skulle gå en "sista" match som cruiserviktare mot walesaren Enzo Maccarinelli.
Egentligen finns det ingenting att klaga på. Det är förmodligen den mest emotsedda drabbningen mellan två britter sedan Lennox Lewis slog ut Frank Bruno i den sjunde ronden 1993. Matchen har alla ingredienser som kännetecknar en kittlande supermatch. De två främsta i sin viktklass gör upp om den odiskutabla mästartiteln. Att de dessutom kommer från samma del av världen och på många sätt kan ses som varandras motsatser gör inte saken sämre. "Utmanaren" Maccarinelli är hårdingen från Swansea i Wales, medan mästaren Haye är den glassige och kaxige storstadsgrabben från London.
Varför blev jag då besviken?
Mitt problem är att jag är en "heavyholic". Jag ser tungviktsklassen som den ultimata viktklassen, klassen där de bästa boxarna man-mot-man håller till. En stor tung man slår nästan alltid en liten lätt man på samma sätt som långa basketspelare alltid har en naturlig fördel framför korta basketspelare. I min värld blir därför de främsta cruiserviktarna först och främst potentiella tungviktare, ungefär som de bästa lagen i Superettan granskas som potentiella lag i Allsvenskan.
David Haye hade i princip redan gått upp i tungvikt när matchen mot Maccarinelli skrevs in i kalendern och Haye skulle absolut bli en välbehövlig vitamininjektion för tungvikten. Han har alla förutsättningar att lyckas. Engelsmannen slår både snabbt och hårt. Att han dessutom rör sig smidigt som en katt och visar en välbehövlig kaxighet i ringen gör inte saken sämre. Det enda frågetecknet är hans haka, som inte verkar vara gjord av hårdaste material.
Naturligtvis skulle en imponerande seger mot Maccarinelli vara den stora pricken över i:et innan han byter viktklass, men jag är rädd att han riskerar lite för mycket här. I både kropp och själ är Haye redan en tungviktare. Han har de senaste åren fått kämpa enormt med vikten för att klara cruiserviktsgränsen, vilket tär på kroppen i längden. Att han nu dessutom i tanken redan befinner sig i samma viktklass som Klitschko och de andra stora grabbarna gör att den här sista lilla kraftansträngningen i den lättare viktklassen kan bli förödande. David Haye har egentligen de mesta att förlora, medan Enzo Maccarinelli har allt att vinna. Även vid förlust skulle Maccarinelli fortfarande tillhöra de viktiga aktörerna inom cruiservikten, medan en förlust för Haye skulle stjälpa hela hans tungviktskarriär. Vän av ordning kanske här tycker att en förlust för Haye bara skulle vara ett bevis på att han inte hör hemma inom tungvikten. Men om förlusten beror på att han fokuserat för mycket på att klara vikten, samtidigt som han i tankarna redan är någon annanstans tror jag att slutsatsen inte är fullt så enkel.
Matchen ska gå av stapeln i London den 8 mars.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar