När Wladimir Klitschko i november 2015 förlorade sin odiskutabla titel till Tyson Fury, kände jag mig ganska övertygad om att en schemalagd returmatch inte skulle bli av. Nånting skulle hända på vägen. Då var jag också tämligen övertygad om att det skulle vara Wladimir Klitschko som när allt kom till kritan skulle hitta en bakdörr. Men nu står han alltså här; ett dygn från den största titelmatchen i tungviktsboxning på länge. Även om jag hade rätt i att returmatchen mot Fury (hittills) inte blivit av hade jag fel om Klitschko. Anledningen till att jag trodde som jag trodde var att Klitschko helt enkelt blev utboxad av den tolv år yngre Fury. En returmatch skulle med största sannolikhet sluta på samma sätt om inte ukrainaren var beredd att ta lite större risker.
Men nu är det alltså en annan obesegrad britt vi får se i den andra ringhörnan. Och trots att Tyson Fury inte är inblandad känns det som den mest spännande tungviktsdrabbningen på mycket länge. När Fury detronioserade Klitschko var det en skräll av, om inte gigantiska, åtminstone medelstora mått. Nu är det en 50/50-historia där ung möter gammal på fler än ett sätt. Den tretton år yngre Joshua har nämligen mycket gemensamt med en yngre Klitschko. En Klitschko som ännu inte träffat den nu bortgångne Manny Steward. En Steward som införde livlinor i Wladimirs boxning, på samma sätt som han några år tidigare hade gjort med Lennox Lewis. Många ansåg att den mer säkerhetsboxande Klitschko blev något tråkigare än den tidigare knockoutkungen. Tråkigare eller inte var det utan tvekan en mer framgångsrik ukrainare vi såg med Steward i sin hörna. Under drygt tio års tid var han aldrig i närheten av en förlust och den tveksamma haka som tidigare visat upp sig då och då såg vi aldrig röken av under Stewards tid. Mot Fury var dock Steward inte längre med och där och då kändes det som att även hans dittills så framgångsrika stil nådde vägs ände.
Om Fury hade stått på den andra sidan i morgon är jag övertygad om att vi skulle få se en mer aggressiv Klitschko. Nu är jag inte lika säker. Anthony Joshua är inte lika rörlig som Fury och han är dessutom lite kortare. Storleksmässigt är Joshua och Klitschko så gott som identiska. Det skulle kunna innebära att Klitschkos plan blir den vanliga, dvs den något försiktiga generalen. Om Klitschko istället väljer en mer aggressiv plan är en knockoutseger åt endera hållet en lågoddsare i sammanhanget.
Huruvida fader tid står och frustar i farstun är annars det stora frågetecknet för honom. Många är exemplen på karriärer som avslutats i situationer liknande den Klitschko kommer befinna sig i på Wembley i morgon. Om Wladimir Klitschko torde befinna sig i sin karriärs september, torde Anthony Joshua befinna sig på den andra sidan av kalendern. Frågan är bara hur nära sin peak han är. Även här finns det åtskilliga öden att jämföra med. Joshua befinner sig ungefär där Lennox Lewis befann sig när han klev upp mot Razor Ruddock i oktober 1992 eller ungefär där Michael Grant befann sig när samme Lewis stod i den andra ringhörnan i april 2000. I ena fallet det första riktigt stora steget på väg in i en av boxningshistoriens främsta tungviktskarriärer. I det andra fallet avslöjandet av att verkligheten inte riktigt levde upp till ryktet. Med andra ord är det länge sedan en stormatch i tungvikt har så många spännande frågetecken efter sig. Så många om och men att det är nästan omöjligt att med pannan i djupa veck sia om utgången.
