OS-tungviktarna

Så äntligen, sist av alla, joggade tungviktarna och supertungviktarna in i ringen under onsdagen. En onsdag som började och slutade i moll. Först ut var tungviktarna och mötet mellan amerikanen Michael Hunter och ryssen Artur Beterbiev. Hunter inledde starkt och visade i den första ronden att han var både snabbare och lurigare än det ryska kraftpaketet. Tyvärr orkade inte riktigt Hunter hålla fast vid sin fina boxning, utan matchen förvandlades ganska snabbt till en rätt gräslig brottningsmatch. Det kändes som att Hunter gav bort en match han borde boxat hem ganska komfortabelt. Den endimensionelle Beterbiev får nu möta Oleksandr Usyk i kvartsfinalen och allt annat än en enkel seger för den stilboxande ukrainaren skulle förvåna mig.

I kvartsfinal nummer två får vi se bulgaren Tervel Pulev möta argentinaren Yamil Peralta. Pulev som inte håller samma klass som storebror Kubrat besegrade kinesen Xuanxuan och Peralta vann förvånansvärt smidigt mot algeren Bouloudinats. Pulev är den mer rutinerade och bör nog ses som knapp favorit men Peralta imponerade i sin match så jag skulle inte bli tagen på sängen av en liten miniskräll här. Ingen av dessa ska dock ha en chans mot Usyk? i semin sedan.

På den undre halvan fick VM-tvåan Teymur Mammadov en betydligt tuffare match än väntat mot den blott 17-årige australiern Jai Opetaia. Den längre Mammadov hade svårt att komma åt den betydligt kvickare och smidigare motståndaren och även om det inte var frågan om nån komplett bortdömning kändes det som att Opetaia hade gjort tillräckligt för att ro hem segern. Men med en poängs marginal tilldömdes boxaren från Azerbajdzjan segern som i sin kvartsfinal får möta den vitryske sluggen Sergei Karneyeu. Karneyeu tog sig dit genom att jaga livet ur den mer tekniskt lagda Julio Castillo från Ecuador. Den konstant attackerande Karneyeu är en mer lättläst boxare än Opetaia, vilket möjligen kan tala för Mammadov.

Om Mammadovs seger över Opetaia gav en antydan till besk eftersmak var det ändå inget mot vad som komma skulle. Först ut var kubanen José Larduet som fick iraniern Ali Mazehari diskvalificerad i en märklig match. Kubanen hade i den första ronden svårt att komma åt den längre iraniern som smidigt parerade Larduets attacker. Larduet är en tuff men ganska långsam kuban och jag hade hellre sett den mer skönboxande Leinier Perot som Kubas man i klassen. I den andra ronden skruvade dock Larduet upp tempot och Mazeheri tvingades hålla en aning. Inget värre än vad som visats upp åtskilliga gånger tidigare i turneringen dock. Trots detta fick han tre snabba varningar, vilket ledde till en extremt lättköpt diskvalificering. Knappast Larduets fel, men det kändes tråkigt att Mazeheri inte fick chansen att fullfölja den fina inledningen. Kubanen får i tungviktens sista kvartsfinal möta den svårboxade italienaren Clemente Russo som vann sin match på WO mot Tumba Silva från Angola.

Med tanke på att ingen av alternativen visade upp sig från sin bästa sida så talar det mesta för en final mellan Usyk mot Russo.

Supertungvikten inleddes med en "mismatch" av rang, när världsmästaren Medzhidov bombade ut stackars Mwemba från Kongo. Kvartsfinalmotståndare blir ryssen Magomed Omarov som i sin tur utmanövrerade amerikanen Dominic Breazeale utan att för den skull imponera. Om Omarov inte höjer sig rejält ska han inte rå på den tuffe världsmästaren från Azerbajdzjan.

I övrigt gick Mohammed Arjaoui vidare genom att besegra Blaise Yepmou i ett afrikanskt "derby". Arjaoui kommer förmodligen få åka hem efter kvarten då han får möta den regerande OS-mästaren Roberto Cammarelle som imponerade mot den unge Italo Perea från Ecuador. Världsmästaren Medzhidov mot den olympiske Cammarelle ser alltså ut att kunna bli den ena semifinalen.

På den undre halvan imponerade annars kazaken Ivan Dychko stort med att enkelt boxa ut tysken Erik Pfeifer. Dychko är både störst och rörligast av supertungvikarna och ser ut att bli en svår nöt att knäcka. Dychko får i sin kvartsfinal möta kanadensaren Simon Kean som lite överaskande besegrade fransmannen Tony Yoka.

OS-tvåan från 2008, kinesen Zhang Zhilei, imponerade också med teknisk knockout över australiensaren Johan Linde. Frågan är dock om han får en ärlig chans att besegra engelsmannen Anthony Joshua, i supertungviktens sista kvartsfinal, som fick en tidig julklapp i sin match mot kubanen Erislandy Savon. För tyvärr var det här en match som placerade London på kartan över OS-städer där hemmaboxarna gynnas på ett illasmakande vis. Hade matchen gått på neutral plan hade kubanen vunnit med åtminstone fem poängs marginal och det såg faktiskt ut som om Joshua skämdes lite när domslutet basunerades ut. För varje slag som Joshua delade ut kontrade Savon med  en kombination av slag. Kubanen var både rörligare, snabbare och mer träffsäker. Att han sedan blev rånad på segern med en poängs marginal var inget annat än en skandal som för alltid kommer att ligga som ett vått täcke över den mycket lovande engelsmannens fortsatta karriär.

Om Joshua tar sig förbi Zhilei, vilket ingalunda är säkert, tror jag han ryker mot Dychko i semin. Förutsatt att det som sker i ringen får avgöra naturligtvis. Engelsmannen hade stora problem med Savons rörlighet och Dychko är om möjligt ännu rörligare. Lägg till detta att kazaken är några centimeter längre än hemmaboxaren, så är det inte mycket som talar för Joshua... Förutom hemmaplan då...