söndag 11 maj 2008

Amatördraft

Att knyta till sig en kommande superstjärna inom den professionella tungvikten är varje promotors våta dröm. Så om jag för en stund iklär mig rollen som talangscout på drift i amatörboxningens tyngre klasser, hur skulle min lista över intressanta amatörer med potential att klättra högt på den professionella tungviktsrankingen se ut?

Resultaten som amatör är naturligtvis viktiga, men de är inte det enda man går på när talang scoutas. Åldern spelar naturligtvis in, en 20-åring har mer tid på sig att utvecklas än en 30-åring. Finns det utrymme att förfina talangen eller har vi att göra med en färdig produkt, en färdig produkt har kanske svårare att ta in att det är skillnad på proffsboxning och amatörboxning. Stilen är naturligtvis också viktig och då inte bara för den egna smakens skull, utan även för att kunna avgöra om boxaren har en stil som passar proffsboxningen bra eller dåligt.

Vissa boxare har fulländat amatörstilen där raka slag och ständig aktivitet i fyra ronder prisas. Raka slag, eftersom träffen måste vara tydlig för poängdomarna. Aktivitet, eftersom det gäller att hinna med så mycket som möjligt på kort tid. I proffsboxning är det längre matcher och tunnare handskar, vilket gör att du förmodligen inte blir en riktigt bra proffsboxare om du anammat amatörstilen för bra. Slagstyrka, kroppslag, defensiva kvaliteter och kontringsboxning belönas mycker mer inom proffsboxingen än inom amatörboxningen. De tjockare handskarna och kortare matcherna gör att kraften i slagen inte blir lika avgörande när amatörer gör upp. Av samma skäl blir inte defensivboxningen lika viktig. Att undvika att bli träffad handlar mer om att inte ge motståndaren poäng, än att inte bli knockad eller att göra motståndaren trött och frustrerad. Kroppsslag registreras inte heller lika tydligt. Så det är inte bara att kika på amatörrankingen och tro att de främsta amatörerna även blir de bästa när tröjan ryker. Som talangscout ägnar jag mig alltså inte åt att ranka de bästa amatörerna, utan de som kan ha mest att erbjuda i en proffsring.

För en proffsboxningens talangscout blir naturligtvis OS i Peking ett välputsat skyltfönster för vad som erbjuds bland potentiella stjärnor som ännu ej tagit steget över till proffslivet. Ett år som detta vimlar dessutom amatörvärlden av besvikna och revanschsugna boxare som av ett eller annat skäl inte fick plats på tåget till Kina. Och bakom dom som siktar på ädla medaljer i år finns det även en uppsjö av unga, hungriga män som har siktet inställt på OS 2012. Så för en talangscout finns det mycket att tipsa en potentiell proffsuppköpare om. Om man ser på amatörvärlden på samma sätt som NHL-lagen i ishockey ser på spelare utanför NHL inför den årliga draften, skulle min lista över de hetaste aspiranterna på en plats i den professionella tungviktens finrum se ut som följer:

(1) Islam Timurziev
Världens bäste supertungviktare på amatörsidan borde naturligtvis vara ett hett namn för proffsboxningen. Och likt sin företrädare, Alexander Povetkin, har den 25-årige ryssen Timurziev en stil som egentligen borde vara bättre anpassad för proffsringen. Han rör sig ekonomiskt, utan att för den skull vara klumpfotad. Lägg till detta ett imponerande knockoutslag, så har du en så gott som komplett proffsboxare. Efter vissa hälsoproblem har han dock visat sviktande ork och viss skadebenägenhet på sistone.

(2) Michael Hunter
Trots att Hunter inte ens tog sig till OS är han mitt andraval. Den inte än fyllda 20 år unga amerikanen missade biljetten med minsta möjliga marginal tre gånger på raken. I VM 2007 blev de fyra främsta direktkvalificerade. Hunter som dittils hade imponerat drog nitlotten i kvartsfinalen då klassens etta, Timurziev stod för motståndet. Den oerfarne Hunter gjorde en mycket bra match men förlorade knappt och jag tror säkert att Hunter hade kvalificerat sig redan där om motståndet hade varit ett annat (möjligen hade Cammarelle också varit för tuff). I VM 2007 bojkottade Kuba, som var rädda för avhopp. Det fick till följd att kubanen Robert Alfonso, som anses vara ett mycket starkare kort än företrädarna Michel Lopez och Alexis Rubalcaba, fick ställa upp i de första amerikanska uttagningarna, till Hunters stora förtret. Supertungvikten var den enda klass där enbart en kvalificerade sig. Hunter föll åter igen på målsnöret när han förlorade finalen mot kubanen. I de andra amerikanska uttagningarna delades det däremot ut två biljetter till supertungviktarna, men då var Hunter magsjuk och kunde inte göra sig själv rättvisa. Trots detta föll han åter igen på sista hindret. Efter att en stukad Hunter hade besegrat tuffe kanadensaren Didier Bence i kvarten orkade han inte längre i semin där duktige Jose Payares blev för svår. Till saken hör att den andra biljetten gick till colombianen Oscar Rivas. Rivas hade i de första uttagningarna blivit utklassad av Hunter... så kan det gå. Hunter är en ovanligt snabb tungviktare som är kvick både i nävar och fötter. Dessutom besitter han goda reflexer vilket gör honom mycket svårträffad. Att sätta Hunter som nummer två är naturligtvis en risktagning eftersom han är en ganska oerfaren boxare som dessutom saknar lite bett i slagen, han lever mer på snabbhet än råstyrka. Men bara det faktum att han förmodligen är den största amerikanska tungviktstalangen sedan Riddick Bowe gör naturligtvis "Son of the bounty Hunter" glödhet.

(3) Roberto Cammarelle
Meritmässigt är Cammarelle överlägsen Hunter och även boxningsmässigt är nog italienaren ett nummer större än den unge amerikanen i dagsläget. I ringen är han snabb, explosiv och rörlig och har tillhört amatöreliten i många år ... kanske för många år. Hade han verkligen varit sugen på en professionell titel kanske han borde blivit proffs som 24-åring efter OS i Aten. Nu är han fyra år äldre, men knappast fyra år bättre. Cammarelle såg nog sin chans att bli amatörvärldens nummer ett när Povetkin blev proffs, men Povetkin byttes ut mot Timurziev och Cammarelle får fortfarande finna sig i att spela andrafiolen. Lyckas han mobilisera den rätta motivationen för ett liv som proffs kan han dock ändå gå långt.

(4) Robert Alfonso
Alfonso är likt många andra i dagens kubanska landslag lite av en doldis, men den defensivt skicklige, 21 år unge kubanen anses allmänt som ett starkare kort än sina företrädare Michel Lopez och Alexis Rubalcaba.

(5) Tyson Fury
Fury är en 19 år ung bjässe från brittiska öarna som utklassade allt motstånd i det senaste ABA-mästerskapens supertungviktsklass. Fury har likt flera andra på listan boxningen med sig från födseln eftersom fadern John Fury var en respekterad journeyman. För att vara en yngling på två meter är han också anmärkningsvärt rörlig, så jag kan tänka mig att brittiska promotorer står på kö den dagen Fury hintar om en karriär i proffsringen

(6) Maxim Babanin
Världens främste junior bland supertungviktarna de senaste året, som förväntas axla den ryska manteln när Timurziev blir proffs.

(7) Vyacheslav Glazkov
Landsman till bröderna Klitschko som tog silver i VM 2007. Boxas på ett traditionellt europeiskt vis, med hög gard och raka slag. Ser snäppet vassare ut än företrädaren Oleg Mazikin.

(8) Tor Hamer
Hamer har på mycket kort tid etablerat sig som den främste tungviktaren efter Hunter i USA. Den 25-årige New York-bon vann nyligen Golden Gloves i stor stil där han visade upp en ovanligt varierad boxning som imponerade. Kan såväl stilboxas som tuffboxas.

(9) Jeremiah Graziano
Den 20 år unge Graziano har både namnet och stilen som doftar historia. Stilmässigt påminner han nämligen inte så lite om en ung Mike Tyson. Med överkroppen ständigt i rörelse skjuter Graziano för att döda med varje slag, på samma skoningslösa sätt som Tyson en gång gjorde, vilket precis som för Tyson inneburit en osedvanligt hög knockoutprocent bland viktoriorna.

(10) Isiah Thomas
Ett underbarn som redan som 15-åring fick Manny Steward att utropa framtidens tungviktsvärldsmästare. Steget från junior till senior har dock inte varit så enkelt. Å andra sidan har kraven varit nästan utomjordiskt höga på honom. Att som 17-åring gå till semi i Golden Gloves och där förlora med minsta möjliga marginal mot USA:s blivande man i Peking är ju inte katastrofalt på något sätt. Senaste livstecknet från Thomas, som fyller 19 i år, var som sparringpartner åt Wladimir Klitschko.

(11) Didier Bence
Har under kvalificerigsåret till OS varit skadad, så den unge tuffe kanadensaren har inte riktigt fått en ärlig chans. Men som skadefri kan han gå mycket långt som professionell. Han är bara 20 år och har en proffsig stil.

(12) Kubrat Pulev
Skicklig bulgar som har varit med ett tag med viss framgång. De största framgångarna har dock skett på hemmaplan...

(13) Zhang Zhilei
En kines på över två meter som överaskande tog brons i VM 2007, kan det vara nåt?

(14) Osmay Acosta
Kubas tungviktshopp i Peking som är bländande i sina bästa stunder men också en aning ojämn.

(15) Keith Tapia
Som nybliven 17-åring drog Tapia fram sitt purtoricanska pass för att få delta i VM 2007. Många anser att denna färgstarka yngling skulle dominera amatörtungvikten 2012 om han behöll tröjan på sig ytterligare några år, men det sägs att både han själv och hans hejaklack förespråkar förr snarare än senare. På minuskontot har han ibland hamnat i dåligt sällskap, vilket i bästa fall innebär ofokuserad boxning, men i värsta fall kan innebära klammeri med rättvisan.

(16) Oscar Rivas
20-årig hårding från Colombia som anses vara den bästa supertungviktaren söder om Kuba.

(17) Roman Romanchuk
Tuff ryss som kan beskrivas som en något kortare men mer hämningslös Wladimir Klitschko. På minuskontot får man dock sätta att han snart fyller 30

(18) David Price
Supertungviktare på över två meter som är Storbritanniens man i Peking. Price tillhör kopplet precis bakom de allra bästa i klassen.

(19) David Arshba
Ryskt "underbarn" som det viskades mycket om för ett par år sedan. Arshba har inte riktigt förvaltat lovorden, men endast 22 år gammal är han fortfarande ung och han hade kvalificerat sig för Peking under Azerbadjansk flagga om det nu inte var så att det nya passet inte riktigt var klart. Men med ett rykte om sig som stentuff kan han säkert bli ett proffsnamn att räkna med.

(20) Deontay Wilder
USA:s hopp i tungvikten i Peking är nästan två meter lång och har bra löd i nävarna. Om han lär sig att använda sin räckvidd bättre kan han bli mycket intressant som proffs.

(21) Rakhim Chakhiyev
Rysslands tungviktshopp i Peking som är en tuff, offensivt lagd herre.

(22) Evgeny Romanov
Hårdslående ryss som blev juniorvärldsmästare i tungvikt 2004 och bjöd amerikanen Deontay Wilder på en riktig pärla i en landskamp 2008.

(23) Kimbo Bethel
24-åring från New York med en ganska lurig stil som jag tror passar bättre när ronderna blir fler. Bethel var förstereserv för Michael Hunter i kvalificeringarna inför OS.

(24) Mike Wilson
Var USA:s nummer ett innan unge Hunter slog igenom. Han är 25 år och har tillhört toppen i USA ganska länge. Självförtroendet kan dock ha fått sig en knäck när Hunter tog hand om Wilsons "givna" plats som USA:s man på väg till OS. Dessutom har han till skillnad från Hunter blivit rejält akterseglad de gånger han mött de absolut främsta i klassen.

(25) Nate James
Lång kraftfull southpaw som vann Golden Gloves 2007 och också anses ha en professionell stil.

(26) Newfel Ouatah
Franskalgerier på 23 år som är nästan två meter lång och Afrikas främsta supertungviktshopp i Peking.

(27) Jose Payares
Venezuelas man bland Pekings supertungviktare.

(28) Warren Baister
22 år gammal tungviktare som från ingenstans, dominerade fullständigt i de engelska ABA-mästerskapen.

(29) Denis Sergeyev
Ryssarnas nummer två inom supertungvikten. Sergeyev är en ganska traditionenligt boxandes östeuropé, som rak i ryggen och med raka slag går på utan krusiduller.

(30) Lenroy Thompson
Född 1988 och med en stil som bygger på ständig rörlighet kan han säkert bli en frustration för många.

(31) Cristian Ciocan
Juniorvärldsmästare 2006 inom supertungvikten som i år missade biljetten till Peking på målsnöret.

(32) Sergey Kalchugin
Juniorvärldsmästare i tungvikt 2006 och klassens dominant i flera år. Har nu tagit steget upp i seniorklassen.

(33) Paul Koon
En av USA:s främsta tungviktare som har gått framåt med stora kliv det senaste året.

(34) Craig Lewis
Amerikansk tungviktare som nyligen vann Golden Gloves.

(35) Erislandy Savon
Kubansk tonåring som boxat jämnt med Osmay Acosta vid några tillfällen. Lägg hans efternamn till det och vi har en mycket intressant nykomling.

(36) Andrey Volkov
En av de bästa ryssarna på juniorsidan inom supertungvikten under de senaste åren.

(37) Clayton Laurent
Född 1990 och med en mycket begränsad erfarenhet har han visat framfötterna i den karibiska tungviktsvärlden

(38) Nicholas Kisner
Född 1991, men redan mogen att ge betydligt erfarnare herrar tufft motstånd. Trots sin ringa ålder är han lurig och svårträffad som få. Målet är i första hand guldmedaljen i OS 2012

(39) Hasim Rahman jr
Född 1991 och son till den gamle världsmästaren. Publiciteten kommer naturligtvis som ett brev på posten, men likt Kisner är Rahman jr väldigt mycket spekulation. Även Hasim säger sig sikta på OS 2012.

(40) Mustafa El-Molla
Trelleborgs egen Tyson är också född 1991 och får avsluta mitt jobb som talangscout. Man ska kanske akta sig för att lägga ett för stort ok på El-Mollas axlar, men helt klart ett namn att lägga på minnet.

Inga kommentarer: